Mera om mastiter

Dom vanligaste mastitpreparaten Du får av oss

Att spruta:

 Penicilliner: Används mot Stafylokocker (PC-), Streptokocker, A. pyogenes
 ex.  Novocillin, Geepenil:Upplöses före användning, ges med 12 tim intervall, rel. dyrt. Hållbarheten på ____färdigberedd lösning bara några dagar. Karens slakt 10 dygn, mjölk 2 dygn.
       Penovet och Ethacilin: Ges 1 gång per dygn, billigt, Karens slakt 14 dygn, mjölk 6 dygn.

 Icke penicillinpreparat:
 ex.  Hippotrim: ffa. mot coli och coli-liknande bakterier. Ges ofta 2 ggr per dygn. Karens slakt 10 dygn, mjölk 3 d.
       Baytril: mot coli i besättningar där Hippotrim ej tar. Ges 1 gång per dygn. Karens slakt 10 dygn, mjölk 3 dygn.
       Spiramycin: mot PC+ stafylokocker. Ges 1 gång per dygn. Karens slakt 28 dygn, mjölk 8 dygn.
       Finadyne och Cronyxin. Antiinflammatoriska preparat som ges som understödjande behandling när kossan är
       allmänpåverkad. Är inget antibiotika. Karens slakt 7 dygn, mjölk 1 dygn.
       Partoxin och Hippracin. Används till att få kossan att tömma juvret. Ges 5-10 minuter före mjölkning. Är inget        antibiotika. Ingen karens.

Att lägga in i juvret:

 ex.  Siccalactin: Vid sinläggning. Mot penicillinkänsliga bakterier. Karens slakt 35 dygn, mjölk i allmänhet 30 dygn.
                          Annan tid kan gälla beroende på när kossan kalvar.
       Benestermycin: Vid sinläggning. Mot samma bakterier som S iccalactin men har även viss effekt mot coli och
                          resistenta stafylokocker. Karens som Siccalactin.
      Orbenin: Ungefär som Benestermycin. Licenspreparat
      Streptocillin: Korttidsverkande. Mot penicillinkänsliga bakterier. Ej för långtidspreparering under sintiden.
                         Karens slakt 60 dygn, mjölk 12 dygn.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lite om våra vanligaste mastitframkallande bakterier

Stafylokocker. Där har vi två sorter som vi vanligen talar om i mastitsammanhang:

Staphylococcus aureus (Gula stafylokocker) ger i sin akuta kliniska form ofta upphov till kraftiga mastiter. Vanlig orsak till blodförgiftning. Också mycket vanlig som kronisk mastit. Finns ofta i infekterade sår. Sprids lätt mellan kor med mjölkorganen. C:a 90% av staf. aureus är känsliga för penicillin. Resterande 5-10% är s.k. PC+ som kräver andra preparat vid behandling.

Övriga Stafylokocker ( Eg. alla övriga Stafylokocker som inte är Staf. aureus. Kallas ibland för hudstafylokocker vilket eg. är namnet på en av de i gruppen ingående stafylokockerna). Förekommer normalt ute på juver och spenhuden. Ger oftast en betydligt lindrigare inflammation än Staf. aureus. Finns både PC+ och PC-.

Streptokocker. Där har vi tre olika sorter S. dysgalactiae, S. uberis och S. agalactiae som vi talar om.

Streptococcus dysgalactiae Den av streptokockerna som vi oftast ser här uppe i våra trakter. Finns normalt på juver och spenhud. Ofta lindrigare kliniska symptom än Staf. aureus, och lättare att behandla. Kossan ofta inte särskilt allmänpåverkad, men infektionen kan många gånger blossa upp igen efter en kort tid.

Streptococcus uberis Ej så vanlig (åtminstone ej så vanlig som Strept. dysgal. i våra avläsningar). Finns i riklig mängd i kons närmiljö, juver, spenar mm. Mer svårbehandlad än Strept. dysgal.

Streptococcus agalactiae Den ovanligaste formen av dom tre. Kan bara leva inne i juvret, och sprids med mjölkarens händer och med mjölkorgan..

E-coli finns i stora mängder i kons avföring och därmed också överallt i stallmiljön. Kan ge upphov till alltifrån den lindrigaste självavläkande formen, till de allra värsta akuta blodförgiftningsmastiterna. Ofta hög feber, diarré och ett tunt gult mjölksekret. Mycket viktigt att mjölka ur ofta, eftersom bakterien inte fäster till vävnaden inne i juvret, utan följer med ut när man mjölkar.

Klebsiella En nära och sällsyntare släkting till E-coli. Finns i omgivningen. Ofta i fuktig sågspån. Mycket svårbehandlad.

Actinomyces pyogenes finns i kons närmiljö. Benämnes ofta sommarmastit eller flugmastit. Luktar illa av andra bakterier som växer samtidigt. Ger grava vävnadsskador på juvervävnaden. Förr mycket ofta akut brand i hela eller stora delar av juvret ( snabbt uppkomna blåa fläckar och ett mycket dåligt allmäntillstånd). Idag ofta lite lindrigare, visserligen med en förstörd juverdel som följd, men kon brukar dock överleva. Bakterien tar 2 dygn att odla fram.

Av dessa 8 bakterier är Stafylococcus aureus och Streptococcus dysgalactiae dom vanligaste i våra journaler. Dom olika streptokockerna kan vara svåra att skilja åt, och journalförs oftast som bara streptokocker. Klebsiella är ofta svår att skilja från coli.